Skriv.se - mötesplatsen för alla som skriver

friden är bruten
gå vidare
ett måste
och det gör ont
min vän
det smärtar

ögonen talar
ett allt tydligare språk
det är över
snart
ett minne bland andra
min älskade vän
låt det ljusa skina

jag ber dig

det gör ont
i mig med

Följ flocken, anpassa dig, le.
Jobba, var duktig, tänk på andra -ge.
Det går, länge, länge.
Bedöva.leva.dröm.leva.glöm.leva.
leva? nej. existera.
för dom. för samhället. för dina “vänner". för din “familj".
vem är du. egentligen?
du får nya chanser, nya vägval. miljoner. varje dag.
ta chansen. välj väg. hjärtats väg. din väg.

Hej! Jag heter Erika Söderström och jag håller med ett flertal andra på att sammanställa en antologi under temat ”kön och makt”. Temat är relativt brett och kan handla om aspekter som berör både det privata och det offentliga livet.

Alla slag av texter är välkomna. Det kan röra sig om en rent fiktiv novell, en essä, en dikt eller kanske någon helt annan slags berättarform. Du bestämmer.

Har du skrivit eller funderar på att skriva någonting som du tror kan passa in i denna antologi och som du vill se publicerat? Maila alstret till erikasmejl@gmail.com. Vi planerar att ge ut antologin senare i år, förhoppningsvis på något förlag inriktat på samhällskritiserande/genusproblematiserande litteratur (exempelvis Ordfront eller Normal förlag). När du bifogar filen, kom ihåg att spara i .doc eller .pdf, och gärna med 1,5 i radavstånd. Önskad längd: ca 1-15 sidor.

Med vänliga hälsningar
Erika

Vill ha nexta liv tack,
nexta dag
- tack stort tack, ge mig nästa år.
När skymningens solgång tungt rullar tillbaka
nästa sol,
ge mig
värld.

min puls varnar mig för
alla hjärnor
de är världens sår

min puls fyller ögon och öra
sväller i läpparna

inga vänner mer
men andetag och kropp
doft av tomma rum
av vatten och av glas

inga fler ljud
inga fler blåsor runt hjärtat
bara igenväxt öga
översvämmad mun
strupen full av havsbotten

Den tiden tingen begynnte
stod jag gränsle över dem
och de skvätte mig i ansiktet

Någon tappade mig mot himlen
Jag vecklade ut mig

Mina längtningar är inte som andras längtan
Min huvud mot bordet
Mina ögon mot glödlampan
Vad var det som inte är längre
Vad var det som var innan såhär
sorgpunkter prickar huden.
sjunker in mot köttet, mot blodet.
När pärlan Sorgen
faller.
Då böjer jag mig ned mot livet.
Intrycken är mina egna,
Jag känner doften av min tomhet., jag luktar ingenting.

dom dom
barndom
ungdom
vuxendom
dm dm dm

Ingenting gör ont
snurr, olika vändningar,
klätter
yr av rusher mot -

Aldrig mer något annat
men jag rör mig

Om någongång
kommer det rätas ut
för att stelna
sedan-
slag från ett hjärta

people everywhere
standing among them
seeing them
hearing them
fearing them
trying to hide, covering my eyes
but still hearing them
fearing them
knowing they are there

they’re talking
laughing and smiling
mourning, crying, screaming
can’t they go away?
please do, leave me alone
with the fear of my own
don’t want to see them
don’t want to hear them
the nothingness’s swallowing
me whole

Jag är droppen som rider högst på vågens

skummande topp.

Tittar mig nyfiket omkring.

Ser människor som surfar på brädor.

Ramlar i vattnet och upp igen.

Jag närmar mig stranden. Där ser jag människor

som solar, spelar boll eller bygger sandslott. Äter

glass och dricker vatten.

För att inte slå mig, när vågen slår emot

strandkanten, dyker jag ner och bryter vågen

ungefär på mitten.

Hälsar artigt på herr Haj och Delfin. Simmar längs

botten och tittar på stenar och växter.

Så tar jag mig upp till ytan igen och börjar rida på

en ny våg.

Nyfiken som vanligt på vad jag kommer att få se.

Samma företeelser om och om igen, men i många

olika skiftningar.

Jag är droppen i havet, men tröttnar aldrig på att

upptäcka nya ting i nuet.

Jag Är det eviga Livet som Älskar och älskar att älska

om, om och om igen.

Britt Gustavsson

Efterforska sanningens sång i Nuets varande.

Utröna de innersta kamrarnas gåtfullhet.

Öppenhet är sårbart och erövrande.

I uppsökandets älskliga toner förstår vi att

förklaring behöver vi ej.

Efterlys den i naturens hemlighetsfullhet.

Sök förlåtelse och försök förlåta.

Öppenhet är sårbart och erövrande.

I uppsökandets älskliga toner förstår vi att

förklaring behöver vi ej.

Kärleken söker sin berättigade existens.

Ordet tränger sig in och uppsöker sin plats.

Öppenhet är sårbart och erövrande.

I uppsökandets älskliga toner förstår vi att

förklaring behöver vi ej.

Britt Gustavsson

Smärtan har livnärt ännu ett underverk. Barnet
så litet och sprött.

Innerligt älskat, vaggas i kärlekens dröm.

Läppar som fågelvingar, sjunger ordlöst Kärlekssången
med fladdrande ögonlock.

Ögonen fulla av kärlek, ser på dig med moderns blick,
när du dricker den flödande mjölken
ur hennes bröst.

Läppar som fågelvingar, sjunger ordlöst Kärlekssången
med fladdrande ögonlock.

Kudden är stoppad med renhet. Skönheten ger rikedom
åt dagen,
där inga bekymmer ryms.

Vaggad och tröstad i Faderns famn.

Britt Gustavsson

Sitter på marken och väntar. Sjunger ord av ingen börd.
Mörkrets täcke är svalt.

Ögonen penetrerar dunklet i alla förnimmelsers frön.

Sitter på marken och väntar. Sjunger högre min melodi.
Mörkrets täcke är kallt.

Sjunger för min övergivenhets skull. Sången är lika ensam som jag.

Plötsligt sprängs himladuken av en brinnande fascination.
Förnimmer allt som varit under kamouflage.

Sitter på marken och sjunger ohämmat min höga sång.
Ljusets täcke värmer.

Jag hör de skönaste av alla ljud.
Jag hör den sång, som Är Gud.

Britt Gustavsson

Vi är i symbios idag,
vädret och jag.
Mulet och trist
och regnigt, javisst.

Rocka hit, rocka dit
och rör dig i extas.
Följ rytmen
som den ska tas.

Njut av flowet
du hamnar i.
Du är ju rätt bra
och ska så förbli.

Njut av varje rörelse
i ren passion.
Rocka hit och rocka dit
som en hel kvadron.

Älskade, min älskade
vad jag trivs med dig,
att sova vid din barm
gör så gott med mig.

Åh, himmel du sköna.
Här kommer en böna
som gillar ditt blå,
hon mår så bra då.

Men grönt är också skönt
när det är grönt,
för ibland så göms det under
ett täcke vita sekunder.

Rött är sött
och passion så blött.
En färg som passar mig
som är en härlig tjej.

Gult är kult
och inte fult.
Mycket energi
bor däri.

Lila betyder vila
och inte att ila
som ett torrt skinn
ut och in.

Rosa är sött,
nästan som rött,
men mildare i tonen den är
om man ser den på håll så där.

Har du varit där?
Med några besvär?
Var undrar du.
Jo, på vårdcentralen ju.

Hur var det med tiden?
Hur länge fick du vänta?
Hur mottagen blev du?
En vänlighet med ränta?

Lyssnade de på dig
när besvären du la fram
och hjälpte dig på traven
att förstå ditt eget damm?

För oftast så blir det nog så
att läkaren står i sin vrå
och antar båd ditten och datten
och du förstår inte ett skvatten.

Som plåster på såren
en gul lapp du får
full av allehanda piller
som ska läka dina sår.

Men ack och ack igen
besvären går ej över.
Nej, istället blir det oftast så
att pillerfabrikörn får klöver.

Och läkarn och fabrikörn
står där som en iller
och gnuggar sina händer.
Det blir nya piller!

Piller hit och piller dit.
Det måste du ha!
Säger läkarn till patienten
och fabrikörn, han säger JA!

Vi tjänar stor pengar
på biverkningar minsann.
Hej hopp vad jag är gla
att vi den här patienten vann.

Som stoppar i sig piller
och gör som vi säger.
Det är fantastiskt bra.
Ja, det är grejer!

Vi håller dem vid liv
med allehanda skit.
Så att de lever länge.
Åker på en nit.

Så vi fortsätter väl så här.
Ett framgångsrikt recept.
Det håller väldigt bra.
Nu söker vi en adept.

Som kan och vill och bör
se till att patienten inte dör
och inte lägger sig i
att det går lika bra med selleri.

den går en omväg vår kärlek…
kärlek gör det ibland…
men vi går samma väg…
även när vi inte kan ses
Den är stark och vacker…
Så stark kärlek jag aldrig mött förut
Den är stark och vacker…
Den finns även när jag tror den är borta…
…så finns den där…
Din kärlek vill leva med mig…
och jag vill leva med dig…
måtte det bli verklighet.

Ingen får mig
att känna som du
Ingen får mig
att älska som du
Du fyller mina dagar
med hopp och kärlek
Du hjälper mig framåt
när livet vill bakåt
Som tack ger jag dig
min kärlek
min trohet
och min vänskap
Dig vill jag följa
i vinter och vår
i alla våra år

Åh, jag vill till sommaren, där det är fint
och ej den fördärvade vintern, int
jag vill vara i en saga på en äng med säd
och dricka saft och melon, ja fläd
nu vill jag drömma och se en strimma
av ljus som i solen glimma

Bitarna faller på plats

men det gör ont

att se livets bakrund

för vad den verkligen är.

Sårad

du stack en kniv i mitt hjärta

och vred om

trodde kärleken var enkel

men nu är tankarna splittrade.

Problemen och kampen

går hand i hand

med kärleken

det var en dyr läxa

att lära

nu tar det tid

att bli människa igen.

Det gör ont

och går inte att förstå

allt blir en ända röra.

Man söker svar

men i huvudet

snurrar bara

en himla massa frågor.

Tankar blandas med känslor

och livet känns bara mer dystert

allt saknar mening

och livet gåta är allt utom bra.

De säger till dig som liten

det går över när du blir äldre

men i verkligheten blir allt bara värre

och svårare att få det att gå över.

En plåga väker tio gånger mer

och med åren

blir det bara problem

mer allvarliga

och svårare att förstå sig på.

Livet är aldrig enkelt

så om du är liten

eller om du är vuxen

en läxa du med tiden lär dig.

Inga tårar läker

de sår jag har

inga ord får de att göra mindre ont.

Tankarna snurrar

och allt förvandlas till ett evigt mörker.

Hjälper inte att gråta

när vetskapen är sanningen

verkligheten grym

och livet ack så orättvist.

Blir det bättre eller sämre

är morgondagen den dagen

allt är i dimmor.

Framtiden döljer så mycket

vill gärna veta

när allt vänder

men ingen vet

och allt återstår att se

i framtiden.

Nere vid medelhavet. Under vattenmassornas ljusblå saltvälde. Under sanden finns en kista full av brev till mig.
Där står allt det som har anats under det dimmiga dagsljuset, under de vakande dagarna. Där står mina rädslor. Vars smala armar och tunna fingrar alltid river och kliar mig, ivrigt och lustfyllt driver de fram och tillbaka.
Det fanns ett annat liv där i kistan, en väg som går nära min, osynlig. Mitt riktiga liv. mitt egna. Men det måste hållas inspärrat, under havsbotten, för händernas skull, de torra fnoskiga armarnas skull som allsmäktiga firar sina segrar i oändlighet.

När vi stod där i mörkret och jag kände din hand
Svepte spänningen över det ljudfyllda rummet
Hur många människor där än fanns var vi ensamma
Ett ögonblick blev till år och jag förstod
Förstod att vi inte längre bara var vänner
Det höll inte mer än några veckor
Men minnet av gången jag snuddde din mjuka hand
Lever kvar som minnet av kärlek vid första ögonkastet

Jag brinner för dig
Lik en fjäril i elden.
Skyddad
Av min älskade ängel.
Mitt hjärta flammar i lågor
Och hjärtat bekänner
att du i mig alltid ska finnas
tills jag vänder,
och blodet slutar tinna.
Den dagen min stjäl är redo att försvinna.
Så tillbringa mina sista timmar.