Skriv.se - mötesplatsen för alla som skriver

 Dzeneta Selimotic tvingades fly från kriget i Bosnien-Hercegovina
           

Trots krig och annat elände är det en lycklig barndom som inspirerat Dzeneta Selimotic från Banja Luka i Bosnien och Hercegovina till Månadens dikt. Hon har utsetts till Månadens skald av förlaget Alida Bok i Uppsala . Den vinnande dikten Min barndom kan läsas nedan eller på Alida Boks diktsida   .

Se även http://alidabok.net

- Jag hade en underbar barndom fram till och med 1993 då det elaka kriget började och vi var tvungna att fly och lämna allt. Det fanns en flod i min trädgård. Stenar vid floden använde jag som fåtöljer och där satt jag och dagdrömde och skrev. Det var mitt meditiationsställe.
 - Ibland när livet är hårt tänker jag på  den fina gröna floden Vrbas och den vackra naturen.
Till Sverige kom Dzeneta Selimotic när hon var femton.
-Jag var en spinkig, nyfiken liten flicka. Jag fortsatte skriva och lära mig nytt liv, språk, kultur … Det var inte så lätt men man försökte ju anpassa sig och allt har gått bra, säger Dzeneta Selimotic.
  Hon kom till Sverige 2002 och är bosatt i Malmö där hon arbetar som tandhygienist.
- Min man kommer från samma land som jag fast från en annan stad mycket mera söderut – Mostar. Vår kärlek resulterade i två fina barn, dottern Leila 5,5 år som gillar att dansa och Emin sex månader som just nu gillar att skratta och joddla ..
- Min dröm är att skriva en bok. Mitt motto i livet är att göra folk glada så det sprids runt omkring. Jag brukar t ex le åt en äldre kvinna eller man i hopp om att göra deras dag roligare, så de inte känner sig osynliga. Jag hoppas de skall göra någon annan glad, ringa till en vän, dotter och bara snacka lite och inte vara ledsna och känna sig avvisade … Kan jag göra två, tre människor glada så är min dag perfekt …
-Tycker att det är underbart att kunna sätta ord på egna känslor och bearbetar på det viset allt som händer i livet. Har skrivit mycket på mitt hemspråk. Vill att mina barn skall veta sitt ursprung och vill låta dem utforska livet och världen. Vi brukar åka nästan varje år till mitt hemland och Kroatiens kust.

 Den utvalda dikten:

Min barndom

Det fanns där som en självklarhet, en flod, en skog och en vacker blå himmel
Trodde aldrig det kunde försvinna.
att någon kan ta det ifrån en…

Sitter här mellan fyra väggar och undrar,
vad har hänt, varför är det så svårt att förstå…
Många har förlorat allt,
många har fått allt, nytt, gammalt…

Vill ha lite, vill ha lagom, vill ha min barndom.

Dzeneta Selimotic

Se även http://alidabok.net

Med vänlig hälsning
ALIDA BOK
http://alidabok.net
mail@alidabok.net

Norrtäljegatan 29
753 27 UPPSALA

Tel 018-14 16 36
Mobil 073-664 35 41

Månadens poet en frisk fläkt

Som ett yrväder i april dyker Therese Bergman från Sollentuna upp som mars månads skald hos förlaget Alida Bok i Uppsala. Hennes soliga humör kanske hjälper till att smälta de sista drivorna.
Att Therese tar sitt skrivande på största allvar framgår av den utvalda dikten med titeln Jag vill. Therese skrev sagor och dikter redan som liten och publicerade vid tio års ålder sin första dikt i Lyckoslanten. Nu läser hon litterturvetenskap på universitetet och skriver recensioner för tidningen Kulturen. Läs hennes dikt längre ner på denna sida . Eller klicka på följande länk: http://alidabok.net/dikt.php .

Therese Bergman har skrivit en utförlig presentation av sig själv. Du finner den nedanför dikten.

Se även ALIDA BOK

Den utvalda dikten:

Jag vill

Jag skriver för att jag
vill.
För att jag
måste.

Jag måste så mycket
att det gör ont
när jag kramar pennan.

Jag läser för att jag
vill.
För att jag
måste.
Utan orden är jag vilse.

En vilsen själ.

Jag är konst.
Jag lever med konst
i konsten.

Det vackra med konst
är ordens styrka.

Vi föds
in i ett samhälle av ord
språkets hjärtslag.

Det vackra med ord är konsten att

Skapa.

Therese Bergman

Se även ALIDA BOK

Med vänlig hälsning
ALIDA BOK
http://alidabok.net
mail@alidabok.net

Norrtäljegatan 29
753 27 UPPSALA

Tel 018-14 16 36
Mobil 073-664 35 41

Här kan du läsa Therese Bergmans presentation av sig själv:

Den 28:e maj 1984 kom jag till livet. Jag fick namnet Therese (tackar min mamma för det) för min pappa ville egentligen Nisse, men fick tänka om då namnet inte riktigt passade en liten tjej. Jag, Therese Bergman, växte upp i en trygg hemmiljö i Sollentuna, som ligger några mil norr om Stockholm, med varma föräldrar och en härlig lillasyster. Vi fick senare en femte familjemedlem, vår gullegris Ebba, en svart labradortik. Jag är alltså hundmänniska ut i fingertopparna, jag älskar att gå långa skogspromenader med vovven. Hela mitt liv har jag haft en stor passion för att läsa och skriva. Sedan barnsben har jag skrivit egna sagor och vid 10 års ålder publicerade jag min allra första dikt i Lyckoslanten. Mitt skrivbegär fick mig att flytta till Eskilstuna vid tjugo års ålder för att studera Textdesign på högskolan. Under studietiden var jag skribent och korrekturläsare på skoltidningen. Med en kandidatexamen i bagaget, och otaliga lärdomar rikare, begav jag mig efter tre år hem till Stockholm igen, där jag idag bor med min sambo i en tvåa på 54 kvadratmeter. Jag fortsatte med studierna på hemmaplan och för tillfället läser jag litteraturvetenskap på universitetet. Detta kombinerar jag med att skriva recensioner för Tidningen Kulturen – en nyhetstidning med kulturell prägel. Jag skriver poesi, noveller och prosa på fritiden och reser mer än gärna till nya, soliga platser.

Therese Bergman

varför du?
varför inte jag?
varför igår?
varför inte idag?

varför just nu?
varför inte imorron?
då hade jag i alla fall haft ett skäl..
att gråta och att ta farväl…

Att jag älskar dig är lögn - jag älskar inte
Att jag behöver dig är lögn - jag behöver ingen
Men betyder det att jag vill att du försinner?

Det kanske vore bäst - men jag ska inte ljuga för dig
Det kanske vore bäst för dig - om jag ljög för dig
Om jag sa att jag älskade dig mest av allt skulle du stanna då?

Även om det jag sa för att få dig att stanna var lögn - skulle du stanna ändå
Även om det jag sa för att få dig att stanna aldrig kommer vara sant - skulle du stanna ändå
Om du förstod mig skulle du stanna, men det gör du inte va?

Att jag inte älskar dig - betyder det att jag inte vill ha dig här
Att jag inte behöver dig - betyder det att jag inte vill att du ska älska mig
Du kräver något som jag begravde för länge sen och jag kan inte ge dig det
Om du inte krävt min kärlek skulle jag älska dig för evigt

sommar och vår, en tid bort sen kommer solen närmare och vintern sakta faller bort , en stunds längtan en stund där du är skulle göära mig lycklig, en stund med nån man tycker om ,en stund i denna fina sommartid, bara en sekund i nuet och inte dåtiden, en sekund med dig min kära skulle göra mig glad och lycklig,känna som ett rus genom hela kroppen min,ett lyckorus och brus, en stund min kära med dig i denna varma sommarnatt en stund med lycka,en stund lyckorus
du min älskling du är MITT lyckorus

Du är som en fin nyutslagen blomma, den vackraste o fina av dem alla,får mig att bli varm du är den som får mej att vilja falla (på ett bra sätt) sitta o drömma tänka o sukta en stund efter den finaste …
det är du så fin när du o ja ligger under bar himmel me bara stjärnorna över oss o bara stjärnorna o den starkaste stjärnan av dem alla ser oss då e e magiskt en himmelskt stund för dig o mig för du är den finaste underbararste av dem alla ….. !!

Gräs. Sång. Svart. Gult. Gåshud.
Eufori. Bengal. Lobbmål. En vägg av ljud.

AIK - Barcelona 1-0.
Nebojsa Novakovic. 72′.

Shot the enemy and lost a friend.
It all comes back to me, I thougt I had forgot.
It was everything, everything we were not.
Remember we stood, thinking of the same spot.
Thinking of all we got, about our friend, he died in the parking lot.
He was all I got, I’ve been crying, I’ve lost the plot.

My sorrow stains thorough steel and bone.
What you didn’t get was that I can’t do this all on my own.
Swear, I can’t do this all on my own.

You were not the same, you seemed trapped, but someday you’ll stay forever.
And it seems hard to get, but I’m not sure when I will stop, maybe never.

Going home, thankst to the 3.15, pushing my soul back and forward.
I really believe it needs an own guard.
After losing it I came to my senses, I couldn’t see, forgot to put my lenses, anyway I found out god is fucking retard.
As he punched me hard in the face, I lost my breath, looked at all the ways.
Laid down, left town, not a color, not red, blue or brown.

My life had a price, multiply with three after you rolled the dice.
I’ll soon be layed down where my friend lies, but the one who buys my life, he’s doing one of his most stupid buys.
So go on and let me be.

My disappointment stains sheets and bed.
Please, you know I can’t handle my own head.
You say nothing, though you know I can’t handle my own head.
I will still remember every single word you said.
Even though I never realized where our conversations lead.
Words came, words were heard, voices disappeared, I dropped dead.

Kallt och jag fryser, tittar in och ser dig komma, känner att jag ryser.
Ett ögonblick jag varit med om förut, i Sveriges vinter är det bara snön som lyser.
Melodifestivaler avlöser varandra och du frågar när det räcker.
Nätter som får händerna att frysa till is fastän jag håller dom i jackärmarna.
Frusna vattenpölar som spricker av ett fotsteg.
Stängda dörrar och röda gardiner.
Tända gatulampor lyser upp snö som redan skiner.
Jackor, mössor, luvor, hutter och längtan.
Året går från vitt till grått till svart.
Ödelagda lekplatser och dränkta parkbänkar.
Livet har gått i ide och allt är tyst.
Frosten sitter på varje grässtrå och allt är svart.
Gropig jord och hård vind, tårar rinner ur ögonen och benen ilar.
Jag går ensam på stigen med 10 centimeter snö kring fötterna.

I miss you baby
Will ever do what?
Will you ever be my friend again?
What is the thing i have done ?
Will you ever give me one more chance?
I know you miss me to
What you miss the thing we had

It feels like we never will be like we wear
Like you never will talk to me again
It`s make me very sad
Do you hate me?

Please can we move on…

Dom brukade komma och prata om gamla citat.
Men sen tappade dom bort sina fjantiga papper och slutade.
Men visst satt dom kvar i själen, men efter en dag var de lika borttappade som papprena.
Sen lärde dom sig att det bara vad de bortglömda som blev klassiker och slutade leta.
Allt var sorgens verk och ingen letade efter skiten förrens den dag dom slutade att sluta, men frågan är vem som började först och inte vem som slutade sist.
Men vem var pojken i mörkt hår som hittade arken?
Jo, det var han som tittat på hela vägen dit och han som aldrig trott på leken, han rev papprena och bara jag vet vad som stod.

Dom brukade komma och prata om gamla citat.
Men sen tappade dom bort sina fjantiga papper och slutade.
Men visst satt dom kvar i själen, men efter en dag var de lika borttappade som papprena.
Sen lärde dom sig att det bara vad de bortglömda som blev klassiker och slutade leta.
Allt var sorgens verk och ingen letade efter skiten förrens den dag dom slutade att sluta, men frågan är vem som började först och inte vem som slutade sist.
Men vem var pojken i mörkt hår som hittade arken?
Jo, det var han som tittat på hela vägen dit och han som aldrig trott på leken, han rev papprena och bara jag vet vad som stod.

Livets Resa

Resan är en puckelbro
Med ungdomshopp och framtidstro
Med strävsamt slit uppför backen
Och barndomen i nacken

Ibland det blåser hårt i kinden
Andra gånger smeker vinden
Av kärlek, vänskap och av lustar
När Du står på toppen och pustar

Nere vid havet finns dina drömmar
Se, hur dom virvlar av mjuka strömmar
Kärlek är vad livet vill
Som en liten fågels sommardrill

När Du sakta vandrar i nedförslutet
Och börjar ana det nalkande slutet
Har Du fått kärlek, sorg och smärta
I djupet av ditt hjärta

Livet går upp- och livet går ner
Mest av lycka och vänskap Du ser
Ja, livet är en märklig bro
Med mycket KÄRLEK, HOPP OCH TRO!

sakta sakta

som din

noggranna tungas

passion längs

mina halvor

fullbordan

av dina tankesprång

din insikt att

alltid fullfölja

det dina glansiga

ögon redan berättat

tvivel igen

du mörka natt

av smärta

härskenhet

dånar

själens prästerskap

ta ditt straff

se din

avrättningsplats

du

ignorant och irrlärling

du son av

otvättade bykar

inträngd

kommer erinran

jag har kärlek

att berätta om

du är mitt vittne

avskavd vänskap

ihopföst boskap

skenar i

vild panik

bannlysta kärleksträlar

nyckelrasslar

sig hemåt

förråda och

utan någon frist

ser långt

efter

svekets limousin

du är vacker

i din högklackade själ

och ditt sinnes

djärva mascara

kan inte avstå från dig

kommer inte sluta vråla

högljudda argument

om kärleken

förrän jag får campa

med din lystenhet

på öde strand

med nattens

svarta sömn

i ögonen

med alla

sagoväverskor

inlåsta

finns ingen

skönlockighet

inga ömsinta

bröst

bara kallvinden

med naturens själklarhet

stod du där

alstrande karisma

sådde energier

som var svåra

att argumentera mot

mental lusta

dansade obekymrat

med spiritism

och stimulansens fukta

tror inte du anar din begåvning

ditt leende var smittande

ljusstråk så breda att

tankar kunde gå på dom

lös naturlighet

runt ditt väsen

följde ditt hår

av frihet

när du betonade

med att stryka undan

väckte kraft i mig

som ljuset i dom

elektriska ledningarna

cementblev stående

blind

i ditt nybyggarland

kriga älskade

kriga på

piska älskade

piska på

demoner

som gehenna

skickat

dom tungor

som nuet

sticker i munnen

vill bara

öppna dig

låt verkligheten

slicka dig

våt och fin

låt ljus framtid

tränga in

och ta dig

om och om

igen

råna mig

på förnuftets

välsittande kostym

klä av

min strikthet

trafikera

mitt blod

med din

stolthets

galna dans

doftade det inte

drömmar och rosor

kallade inte du det

krig och kärlek

sa hon rödgråten

inne i den mörka gången

hans melankoli ville

ta fram sista

pappersnäsduken

forma en

rymlig kostym

av tid

bergskatt

rovdjurshuldra

blida fresterska

tassa runt min

själ

skaka ditt oslingade

i alla oheliga

alliansers namn

klös en karta

på mitt bröst

blir alltid lika fascinerad

när jag ser dej rulla runt i jazzig kärlekskramp

viktlös och befriad från världen

what will i do?
Do you want me?
sone i will nott be free anymore
Will you take your chance ?
Or will you leave me for all time
You have your chans will you take it?
I will not wait for all eternety
But i understand
I am not her her or her
I am just a the best you ever will get
But i am not one of them i am not her
Will i ever be good enough for you?
I know this i have done it before
being the not her person
will you ever see me ?

Nu stirrar ner på mig
jag känner mig liten och hånad
jag är rädd och blöt av svett
ni har alla en stor del i mitt liv
dåtid som nutid
ni pratar å skrattar
när ni pratar med varanndra blir jag nervös
jag känner svetten rinner mera jag vill veta vad ni planerar
när ni ska sluta att skada mig
ni jag blir fri från det fängelse ni har satt mig i
får er är jag en i mängden
för mig är ni allt
allt jag är
och ni planerar nu att krossa mig en gång för alla
och jag känner lugn
jag är äntligen fri

Om svävande tankar
Bortom det nåbara
Som blåa ord
Utan tanke på att föga sig
En forsande kraft
Bedövar mina sinnen
Så som svallvågen sveper
Mot oändligheten
Där tankarna samlas
Och tankarna är jag

Om trasiga ord
Bortom det osagda
Så som vilda krafter
Utan tanke på det gränslösa
Kaskader av visshet
Dränker mitt inre
Kraftfulla dyningar
Forsar mot fulländningen
Där orden helas
Och orden är jag

Om sargade hjärtan
Bortom det nåbara
Så som svarta känslor
Utan tanke på oändligheten
En störtsjö av insikt
Tränger in i mitt hjärta
Så som lavaflödet svallar
Mot absolutionen
Där hjärtan befrias
Och hjärtat är jag

Träd varsamt
Ty här ligger en sårad själ
Tala lugnt
Ty orden skär i mitt hjärta
Håll mig ömt
Ty händer sargade mig
Älska mig
Ty kärleken läker
Älska mig

Han hade låtit vinden
andas genom lövverket
och låtit de dödas aska
spolas upp vid stränderna
han hade älskat våren
och då gjort den hel

han hade format staden
och genom denna så bildades nu
kranskärl av klart vatten

han hade låtit dagsljus skina
genom ishavsluftens kristaller
och täckt alla skymningsskuggor
med doften av ett tidigt sommarregn

så som ett himmelskt lugn
vilade han nu genom tidsrymden,
väggarna och taken

Den stora mörkläggaren
eller ljussläckaren
visar sig i stensättningen
i golvet

i målningarna på keramiken
och ute på gården

för jag har rest i tanken
och sett dig igen

hört din utländska röst

Stenbelagda gränder i vinterdimma
svart jord, och tysta husgavlar med vita träfönster

står vid fontänen
där ett gult halmtak
lyser ibland
med händerna i jackfickorna

en äldre kvinna
drar ned sin rullgardin

och din andedräkt är varm

Ljudet
rörde sig nu som vågor
över ett främmande hav
och luftens syre var
uppfyllt med bara henne

hennes röst

hennes doft

hennes känslor

har jag klarat mig så här långt
tänkte han

(som om detta var belägringen av Troja)

så kanske vi kommer att
älska varandra

just då kom en skälvning
över hela hans kropp

Du ser mig
Du känner mig
Du tar mig
Du vill ha mig
Du gör mig lycklig

Men vad är jag för dig ?
Din blick gör att jag smälter
Du retas och jag smälter
Du talar till mig och jag smälter

Men vill du ha mig ?
Eller är jag bara din leksak ?
HUr ska jag kunna berätta ?
När jag vet att var jag än gör är det bara henne du vill ha
Hon har något jag saknar
Det lilla du ger mig gör mig lycklig

Jag är rädd för att öppna mig helt
Rädd för att göra mig helt synlig
Rädd för att du ska veta
Rädd för vad du kommer göra om du visste

Jag älskar dig
Jag hatar dig
Du betyder ingenting för mig
Vem föröker jag lura

Du krossar min nygjorda glasruta
Som våran familj har precis gjort förhand
jag känner glassplittret i ögonen
Det skär och svider
jag känner blodet rinna rinna ner skinderna
som alla tårar jag slösat på dig gjort

jag ska nu äntligen slippa dig
jag har ingen respekt för dig
men jag blir rädd att du far illa
Synen av dig urmärglad och skakande gråtande är hjärtkärande
hur kan jag fortfarande bli så tagen ?
Varför slutar jag aldrig bry mig?

Blodet forsar och du bara står och skrattar
Sparkar mig i huvudet
Känner hur hela mitt liv flachar förbi
Svetten blandas med blodet
Rädslan med illskan
Illskan med kärleken

Har frågat denna fråga så många gånger
Men tar det aldrig slut?
När ska jag få sluta lida?
När ska du rädda det lilla du har kvar?
För jag slutar aldrig bry mig
Fan ta dig !!
Vill bara hata dig….

Dagarna går
Men problemen består
Dock finns det nu slut
På roten till dom flesta problem
Roten löses upp och försvinner
Men såren kommer ta tid att läka
För salten har strötts under lång tid
Och såren bara ljupare och ljupare

Datorn surrar
Hårbotten kliar
Känner som ett tunt lager av trötthet över mig
småfryser
men inget av detta betyder något

jag kan vara glad
jag kan vara nere
jag kan vara trött
jag kan vara kåt
jag kan vara ledsen
jag kan vara arg
jag kan vara bitter
jag kan vara kall
men inget betyder något

För nu ser jag slutet
slutet på den eviga plågan
Chansen att överge den svarta världen för alltid
En chans som kanske är “fel”
Men jag kommer att bli fri
Det är det enda som betyder något

Jag lämnar allt säkert i mitt liv
Jag känner mig naken inför hela världen
Med glädje på min läppar
Jag kommer till paradiset
Jag kommer till friheten

Dagen jag har längtat efter
Dagen jag aldrig trodde skulle komma
Dagen är snart här
Det är det enda som betyder något

Jag är lycklig för första gången sen i Augusti 2004….
Och denna gång kan ingen tvinga mig tillbaka till mörkret

Jag ser mörker
Jag ser ljus
Jag ser framtid
Jag ser lycka
Men släpper du mig fri

När får även jag känna lycka
När får lyckan i mitt liv någon mening
När förstår du vad du gör mot mig
När kan jag börja bearbeta ångesten

När du är ute känner jag en falsk trygghet
Men när jag misstänker att du är på väg ryser hela jag av obehag
Du hindrar mig från att känna lycka
Du hindrar mig från att gå vidare

Tar det aldrig slut
När ska jag få vila
När har du plågat mig färdigt
Vet att slutet är nära
Men orkar jag
Orkar jag mera
Har fått smakat på friheten
Blir så mycket svårare att orka nu

Jag hatar dig
Jag älskar dig
Jag vill bara bli fri
Jag vill aldrig mera höra din röst eller dina haltande steg

Låt mig få älska livet
Låt mig vara i fred i erat krig

Hur ska jag orka?

Vad gör man då hjärtat har brustit
och allt hopp har runnit ut i sanden?
Vad gör man då den man älskar vänt en ryggen?
Man försöker leva vidare som normalt,
dölja de tårar man bär innombords,
försöker le trots att det tar emot.
Men tillslut rinner allt över,
vad händer då?
Man fäller en tår, tänker tillbaka,
på vad som gick fel.
Man önskar man gjort annorlunda,
men nu sitter man här med kniven i handen,
gråter tårar av blod.
När kniven så sakta glider ur ens grepp,
då vet man att allting är över.

Vi fumlade
med ord
från hjärtat
och böjde
våra huvuden
under misteln
som bara vi såg.
Det var julen
för ett år sen nu.
- Det var då det älskling,
men nu är nu.

då jag sa;
beroende
för det är
ett fint ord
och för att
kärleken
verkligen är
Villkorslös.
– Men nu är nu älskling

nu målar vi hjärtan
med penslar
som inte finns
och röd färg
som vi bara
drömmer om.
Vi rullar runt
i vår delade ensamhet
och tömmer tomhet
med mun-mot-mun metod

Svävar bort
från en verklighet
där vi ligger nakna,
med kläderna på.
Vi döper fantasifoster
och fyller tomma flaskor
med kärlek
och drömmer
om en evighet
utan morgondag.

Fortfarande
leker våra kroppar
skuggspel så vackra
att våra trevande händer
och upphetsade flås
tar oss tillbaka i tiden
till den där julen
för ett år sen.

Tu me manques, petite
Tu me manques ma petite
Tes né, très petite
ta peaux, tes yeaux avec le coleur de la cièle
Tu me manques
Je peux pas être dans ses ambres
Tu me manques ma petite
Tu me manques tellement
Il es grand comme un boeuf
mais toi tu es douce, gracieuse
Il es grande, je detèste
Je detèste ce moment dans ses ambres
J’envie tes cheveux, douce
J’envie ta peaux, douce
et toi, petite, dans mes ambres
Tu dorm

Ariel, Ariel lion of God
City of Israel
Jerusalem
Ariel is up there
I am down here
Im low, Im sinking, Im in pain
Ariel, I’ve loved
Ariel Im in love
Ariel, my love is like the sea
Ariel my beloved is in another universe
That’s how lonely I am
Like you Im an airy spirit, but of flesh and blood
and a heart heavier than this city
broken, broken
I am broken

I din famn försvinner alla händer
I dina ögon ser jag honung som lenar min kalla hals
Och din värme smälter järnet i mitt blod
Järn runt mitt hjärta
I din famn smälter mitt hat och rinner ut med alla svarta stenar som förgiftar mig
Du är glöd mot min hud
I din famn försvinner alla händer som tog på mig
Alla händer som slet i mig betyder ingenting när du bränns mot min kind
Och alla händer som slog mig
Finns inte när värmen från din mun kysser mitt hår
Du är varmare än allt
Det vill jag säga till dig

För alltid detta ögonblick
Ditt hår i mina händer och det spelar ingen roll att solen slocknar
För alltid barn i denna trädgård
Jag är 10 i en evighet
För alltid dessa ögon, dessa händer
Jag kommer aldrig ruttna under löven
För alltid min kärlek
För alltid du och jag
För alltid denna smärta, att veta
Att vi kommer förlora allt

Je suis toujours avec elle
Elle est ma rêve, mon nuit, ma cièle
Les soleils mourent
Ca me fait rien
J’ai ses chevuex dans mes mains
Elle est plus chaud, nous sommes plus, nous sommes tout
Je t’aime
Je t’aime
Je t’aime

Tu sais ou tu sais pas
Marie pourquoi tu arrêt, tu pars chaque fois tu m’embrace
Ta bouche et moi
Tes mains et moi
Tu me dis tu m’aime avec tes yeux
Mais tu pars
Tu pars
Tu pars

Quand je me reveille c’est elle
Quand j’ai mon café c’est elle
Elle est dans mes promenades
Elle est dans mes rôbes
Elle est à la table quand je dîne avec Luis
Et quand il me couché c’est ses peaux je touche
Sa bouche je bise
Je suis toujours avec elle

Fair, pastel, ribboned sky
I look upon you and my heavy heart expires to the sky
Down here it’s all too much
I am heavy
I’m like the grey stones, lying in the mud and the yellow grass
sinking in my tears
But when I watch the fair, pink, ribboned clouds I’m up there
Far, far beneath the sun is burning,
deep orange, red
That’s my heart
But my mind is raising, flying far up there
I thought I would meet you there

The mistral in your eyes
it shines through your body
and your charisma’s of crystal
I can hear echoes of stars when you walk by
and I see crystals on your skin
in your skin
When you sleep you’re not in peace
I hold you but feel the cool breeze from empty spaces
where the crystal stars shine
home of the moon
The mistral in your breath when you kiss me
The mistral and cool crystal in our hearts
so lonely like a wind is
cold from a crystal landscape
home of the Moon
I can see your loneliness
and I share your grief

I found my sister in a dark forest
She turned to hit me, wild eyes
I found my sister in a valley where I’m afraid to go
I found her inside my nightmares, where it hurts
when I kneeled at a lake and saw my reflection
I found my sister in the tones of music
She is in the wind and I don’t want to breathe

I’m running away but the heart’s hammering, harder and harder the faster I run
A child on the other side of the sky
words that stab
words of love
words of anger
words of reflection
Unable to understand my reflection
I found my sister when I kneeled at the lake and saw my reflection
when I kneeled at the lake and saw the reflection of the sky

The surface of the water looks like glass
Like I could walk on it Glide on it on my back and
Starr in the sky, at the grey heavy clouds
The surface around you feels like glass
I cannot be around it, it push me away
And still draw me towards you
I look at the lake through the window of the train
Look at the water surface with pain in my eyes
No tears
Rest my eyes on the glass lake

Ett landskap av damm, döda träd och sand
Solen är dold bakom tjocka grå moln
Luften fylld av svarta partiklar
Jag vandrar med ett diktblock i min hand
”I thought I would meet u there”
Tiden passerar I revy, spelas upp i dom dammiga kulisserna
Svarta kråkor gör mig sällskap
Försöker få ögonkontakt och när jag lyckas gör det ont, fruktansvärt ont
Dom är inte min sort, inte ens lika min sort
Jag läser mina dikter för dom, men vad förstår dom
Ser dom mig ens
Jag skriker och då blir tystnaden ännu mer uppenbar
Hur kommer man tillbaka
Var är det förflutna
Är det här en mardröm och vem drömmer

Behind the surface of a massive mountain
maybe theres something soft
Touch the hard, cold, slippery granit
I want to have my face there
Close my eyes and the rain running over the mountain and me
My heart wants to get in, and is hammering itself through me, against the massive wall
Im blocked, can’t feel my emotions
But I breathe you
I dream of you
I love you

Bottnen är så långt ner, kan sjunka i evigheter till
Var inte rädd
Det är livet
Det finns ingen utväg, ingen flykt
Om det gör ont, vad är smärta
Man dör inte
och om man gör det skulle man gjort det förr eller senare iallafall
Mörkret, famlar, det är ganska vackert
Ler, skrattar, lite bittert
Det är ett äventyr…
Det är en dröm
Det är “verklighet”
Och det tar inte slut på länge så ta ett djupt andetag o flyt med strömmen
simma ut bort från stimmen
ensam i en mörk väg
Det tunga vattnet tjockt omkring mig
Det är såhär det är

Hur kan jag lyfta
Jag bara sjunker
Ligger här nere och skvalpar på botten
Jag orkar säkert simma ut till stimmen
Till det vilda och underbara
Men jag vill inte
Jag ser ingenting
Jag känner ingenting
Havets botten är slemmig och sank
Brun, sandig
Men vad bryr jag mig om färgglada korallrev
Vad ger det mig att skratta och dyka
När mitt hjärna är av sten och sjunker djupare
djupare ner i den sanka botten

Tyst Inom Mig
Jag ser ett stjärnfall på himlen
Man får önskar sig nåt när man ser ett stjärnfall
Jag stå & fundera länge på vad jag önskar mig
Till slut kommer jag på vad jag önskar mig
Jag önskar det tyst inom mig
Jag öpnna ögonen efter min önskan
Jag känner att det börja dug regnar mor mitt min axel
Jag ställer mig under ett tak en bit bort & är blöt som en katt
Rakt igenom mina kläder ryser jag & fryser mycket
Jag bara önskar att jag slapp frysa
Pecis i det ögonblicket som ställer det sig en kille under samma tak som jag
Och säger fryser du?
Ja jag fryser så jag skaka tänder
Vill du låna min tröja
Ja kolla på honom med en min som säger mer äm tusen ord
Och klä på mig hans varma tröja som är förstor för mig
Han bara skratta pt mig att tröjan är förstor
Han känner på min hand & jag är som isbit rakt igenom
Han säger ska vi sätta oss på bänken där borta, om du vill?
Ja gärna vi kan sätta oss på bänken där där borta undrer taket
Så vi börja går dit
Jag sätter mig lite försiktet på den torra bänken
Han kolla länge på mig & innan han sätter sig jämte mig på bänken
Vi säger inget på en lång stund, vi kolla bara ut i toma intet
Efter in stund så fråga han, är du fortfrande kall
Ja lite, om mina händer
Men ge mig dina händer så ska jag värma dej
Jag sträcker mina händer till honom & han håller i dom
Och han är lika varm som en sommardag om sina händer tänker jag
Och så fråga han en sak medan han värmer mina händer
Du är vacker som en tråkig regnig dag
Jag känner att jag bli helt röd om mina kinder & till slut får jag fram
Tack
Var så lite
Tiden går, men vi sitter kvar där ändå
Och han flyttar sig tätt intill mig
Och han titta på & säger jag trodde inte den här dan var värt att går för
Men nu ser jag att den var värt att går upp för, jag träffade dej ju genom att det började regnar,
Det var en tur dag tycker själv
Vad tycker du?
Jag tycker oxå det var en tur dag
Han ta sin varma hand på min kind & sen pussa han min kind
Och sen ner till munen
När klockan har blivet blivet för mycket, så säger jag att jag måste går
Han säger kommer att saknar dej
Och jag dej
Vi byter nummer, han säger med en glimt i ögat
Kan inte jag får följa med dej hem
Klart du får det
Det jag önskade mig innan idag var träffa nån & han värme mina händer
Och det slog ju in
Jag är så glad

jag har fått nog av allt det här
allt på grund av att jag blev kär
mitt hjärta sa att den rätta va du
kärleken e blind och det inser jag nu
jag sket i vad mina vänner trodde och sa
massa rykten men ja ringde dig ändå varje da
nu förstår jag att dom bara menade väl
jag gav dig allt, till och med min själ
jag älskade dig så mycket att jag sket i allt annat
mitt hjärta var så beroende av dig att det nu har stannat
nu har jag varken själ eller hjärta kvar
varför ska kärlek göra så ont, ge mig ett svar
du tog verkligen allt jag ägde, hela mitt liv
med tårarna rinnande så tar jag upp min kniv
nu orkar jag inte mer, du va faktiskt mitt allt
låter knivbladet skära, och allt blir kallt

det rinner det rinner folk smälter sakta
jag vet inte vad jag ska ta mig till så jag bara ler och längtar
allvarligt talat jag vill bara må bra
vem vill inte det.
solen värmer jag hatar krig och hat jag hatar ordet hat.
kärlek kärlek ska vi ha och paradis, stegar till himmel och helvette
gratis komunikation ingen skratt på burk

vem kan bota min död ingen man kan hindra min födelse. nej än sen.
vem bryr sig vem orkar se inåt sluta sparka utåt ja vem ser jag i spegeln
jag är så lycklig jag är så ensam, fast ändå inte jag är kär jag är kär, i vem då,
i livet såklart och i dig som är där ute någonstanns, kom till mig.

kom tag fram visa mig dina ögon lås upp gråtet och gör mig till man.

Jag fann lyckan i att vara hos dig.
Jag tyckte om när vi var tillsammans.
Du svek mig om igen.
Jag förstod inte vad jag gjort fel.
Jag frågade dig om sanningen.
Nu är du död.

Inga tårar läker

de sår jag har

inga ord får de att göra mindre ont.

Tankarna snurrar

och allt förvandlas till ett evigt mörker.

Hjälper inte att gråta

när vetskapen är sanningen

verkligheten grym

och livet ack så orättvist.

Under armen en mapp
zippeti zapp

En trut som är rapp
klappeti klapp

Vad får det lov att va
jaha jaha

Jaså det
jag ser jag ser

Snygg och begåvad
ja det kan jag lova

Stygg och fräck
precis
och en hård häck

Du börjar direkt
javisst
så käckt så käckt

Det går emot höst.
Men vad gör väl det.
När det finns musik som värmer.
Och poesi som glöder.

Veckans poet heter Eva Holmquist.

————–

Jag vet inte

jag vet inte
om jag älskar dig
jag vet bara
mina andetag upphör
när du ej är här

jag vet inte
om jag behöver dig
jag vet bara
du är här
när jag vänder mig om

jag vet inte
om jag saknar dig
jag vet bara
mitt hjärta
följer dig när du far

jag vet inte
vad kärlek är
jag vet bara
utan dig
existerar inte jag

—————

© Eva Holmquist

Vill du bli nästa veckas poet?

Skicka in ditt bidrag till följande e-postadress: info@skriv.se

Äntligen dags.
Att öppna upp efter semestern.
Ny årstid.
Nya poeter.

Först ut i höst (ja, eller under sensommaren) är Pernilla Lindholm.

————–

Tusen meter över marken

Du står och ser förskräckt på
när jag går balansgång på min sista livlina
flera tusen meter över marken.

Och du står på ett sätt
som om du var beredd att offra ditt eget liv och försöka fånga mig
nu när dödens händer får den spända linan att darra.

Jag vinglar till,
och marken rör sig sådär som en jordbävning får den att göra
innan allting fullständigt brister.

Arrivederci, Sayõ Nara - jag faller nu.
Och om du inte tar ett steg åt sidan snart
så kommer du att gå under med mig.

—————

© Pernilla Lindholm

Under de kommande veckorna 26 - 32 tar Skriv.se sommarledigt.
Och läser.
Skriver.
Badar.
Njuter.

Under tiden bjuder vi på en dikt från redaktionen, eller rättare sagt från Christer Pettersson, som är den som arbetar mest med gruppbloggen Skriv.se.

Vi har fått förfrågningar en tid rörande dikter från oss som arbetar med Skriv.se - så nu bjuder vi på en dikt.

——————————————————–

Ad hoc; att bli till,
men ingen frågade om jag vill.

Efter många år, många sår,
och ett framkomligt spår.

Öppnar Pandoras ask, flämtar till,
och plötsligt vet jag inte vad jag vill.

Jag trodde jag visste var jag stod,
men sedan förflöt tiden, ebb blev till flod.

Och när solen nu sänker sig över bergen,
känner jag djupt inne i märgen:

att jag är ensam, bara jag,
och det måste jag få smälta ett tag.

——————————————————–

Ha en skön sommar!
Och skicka in dina dikter för publicering till hösten på följande e-postadress: info@skriv.se

Veckans poet är Lisbeth Lovén.

——————————————————–

Jag har stäpper inom mig
från nordost till syd
där hästarna spränger fram
i vilda språng
Jag är slavisk, jag är german
i mitt blod sammanfaller allt

På en klipphylla står en ståtlig man
han ger mig råd
I hans namn föds jag på nytt
Genom honom blir jag till kultur
…..
och snart blir mitt liv en dyr saga

© Lisbeth Lovén

——————————————————–

Vill du bli nästa veckas poet?

Skicka in ditt bidrag till följande e-postadress: info@skriv.se

Skriv.se drivs helt ideellt så ingen ersättning kan betalas ut.

Men du kan bli publicerad.

——————————————————–

Veckans poet är Viktor Johansson.

——————————————————–

ledningarna hänger snötunga metrarna ovanför samtalen,
fäster ur munnarna som pratbubblor,
träden är inga telefonstolpar ännu,
men svalorna skvallrar redan om oss,
aporna stammar när dom skriker,
härmar pauserna emellan orden,
störningar som brusar upp ur halsen, strupen,
försöken att överrösta, tungor blir till vingar.

© Viktor Johansson

——————————————————–

Vill du bli nästa veckas poet?

Skicka in ditt bidrag till följande e-postadress: info@skriv.se

——————————————————–

Veckans poet är Mimmi Epstein och Veckans dikt heter
Din obekväma ledsamhet.

——————————————————–

Din obekväma ledsamhet

Närvara vid tillställningar
och spy ord över varandra
som fångar får torka upp med bara händer.
Alltså; varje dag, samma sak,
fast alltid på olika sätt.

Och du min kärlek som flyger högre än allt det här,
låt mig alltid vila i dina armar.

Dina ögon ser så ledsna ut
i nyktert tillstånd.
Annars svävar de
med ditt förflutna
någon helt annanstans.

© Mimmi Epstein

——————————————————–

Vill du bli nästa veckas poet?

Skicka in ditt bidrag till följande e-postadress: info@skriv.se

Skriv.se drivs helt ideellt så ingen ersättning kan betalas ut.

Men du kan bli publicerad.

Och få kommentarer och råd kring ditt skrivande.

——————————————————–

Tips:
Igår utsåg Internetworld årets 100 bästa webbplatser.
Bäst i kategorin Kultur & Debatt blev Riksteaterns nättidskrift Nummer.

Veckans poet är Michaela Matsdotter och Veckans dikt heter
Var inte rädd.

——————————————————–

Var inte rädd

Du minns din förvåning att du aldrig träffade marken.
Tillbaka är du där golvplankorna luktar sommar
leker med en boll som du försöker att studsa mot golvet.
Jag möter dig igen.

© Michaela Matsdotter

——————————————————–

Vill du bli nästa veckas poet?

Skicka in ditt bidrag till följande e-postadress: info@skriv.se

——————————————————–

Upptäcka något nytt?
Leopard förlag.
Bra böcker och bra intentioner.
Historia, samhällsdebatt, populärvetenskap och skönlitteratur, inte minst från tredje världen.

Veckans poet är Charlotta Cleman och Veckans dikt heter
Just nu i vår….

——————————————————–

Just nu i vår…

Du sa att våren inte bekom dig särskilt väl,
att solen inte längre gav värme åt din själ.

Men fågelsången?
Grönskan?
Och allt som blommar snart?
Försökte jag förläget.
Det är väl underbart?

Då log du lite sorgset åt mina nitton år
– så som man ler åt någon som ingenting förstår.

Jag undrar varför minnet av dig
just nu, i vår,
står framför mig så tydligt som vore det igår…

© Charlotta Cleman

——————————————————–

Vill du bli nästa veckas poet?

Skicka in ditt bidrag till följande e-postadress: info@skriv.se

——————————————————–

Skrivarkurs i sommar!
Det finns mängder av kurser att välja bland.
Läs mer här.

Veckans poet är Katharina Heinrich och Veckans dikt heter
Frihetslängtan.

——————————————————–

Frihetslängtan

Det är för tidigt att känna förlåt.

Så länge hjärtat varar av sorg.

Kan du släppa mig fri från skuldens börda,

så låter jag dig gå.

Men vi är fjättrade vid varandras

längtan efter något annat.

Något som är frihet…

något som inte är.

© Katharina Heinrich

——————————————————–

Vill du bli nästa veckas poet?

Skicka in ditt bidrag till följande e-postadress: info@skriv.se

Veckans poet är Madeleine Sjödin och Veckans dikt heter
Jag tror....

——————————————————–

Jag tror..

Jag tror du bedrar,
att du helt enkelt ondskan föredrar.
Du är dock klädd vit
och ler snällt, men det är inte hit.

Jag tror du sviker,
att du inte från något dig viker.
Du gör det som krävs -
och med lycka du ser hur alla av dig kvävs.

Jag tror du ljuger,
att sanningen för dig inte duger.
Kanske är sanningen för lätt
och jag tror det bara är det egna sätt.
Ser lögnen som sant,
och fortsätter göra livets backe väldigt brant.

© Madeleine Sjödin

——————————————————–

Vill du bli nästa veckas poet?

Skicka in ditt bidrag till följande e-postadress: info@skriv.se

Veckans poet är Christina Johansson, och Veckans dikt heter
Till mitt barn.

——————————————————–

Till mitt barn

Jag älskar dig
Fram och tillbaka
Upp och ner
Och om igen

© Christina Johansson

——————————————————–

Vill du bli nästa veckas poet?

Skicka in din dikt till: info@skriv.se

Skriv.se drivs helt ideellt så ingen ersättning kan betalas ut. Men du kan bli publicerad. Och få kommentarer och råd kring ditt skrivande.

Nu har Skriv.se varit uppe i 15 veckor, och vi har publicerat 15 nya poeter:

Tommy Thuresson

Lotta Klasén Människan är fridlyst

Iréne Svensson Räisänen Inspiration

Anna Carlén Mode för alla

Eva Holmquist Tankeloop

Sture Alfredson Väderlek

Anki Carlsson _ jag är bra _

Sandra Sörlöv Dansar på öppen äng

Gunnel Cederquist Vinterkänslor

Helena Norling Någon annan

Andreas Öhman Mjölksyra i hjärtat

Linda Hagberg

Sandra Gustafsson

Håkan Rosenglim Epilog

Jimmy Myhre Tidlös

Tack alla som blivit publicerade: Tommy, Lotta, Iréne, Anna, Eva, Sture, Anki, Sandra, Gunnel, Helena, Andreas, Linda, Sandra, Håkan och Jimmy.

Tack också alla ni som skickat in dikter, men ännu ej blivit publicerade.

Och tack alla som ni som tänkt skicka in dikter. Gör det nu! Till följande e-postadress: info@skriv.se

Veckans poet är Jimmy Myhre, och Veckans dikt heter Tidlös.

——————————————————–

Tidlös

Med naken blick, stående
Din närhet gör mig blind
Kontrollen släpper mig, blir fri
Genom tiden rinner jag
Märkbar skillnad, förändrad igen
Som havet rinner jag
Stum av känslan, vild av längtan
River upp natten, naken och blind
Genom tiden rinner jag

© Jimmy Myhre

——————————————————–

Vill du bli nästa veckas poet?

Skicka in ditt bidrag till följande e-postadress: info@skriv.se

Kommentera gärna Veckans dikt. Vår förhoppning är att Skriv.se ska bli en arena för nya skribenter - en arena där de som publiceras kan få råd och tips av andra som skriver. Och konstruktiv återkoppling på sitt skrivande.

Veckans poet är Håkan Rosenglim, och Veckans dikt heter Epilog.

——————————————————–

Epilog

Havets vågor smekte varsamt klippornas ryggar
medan fågeln sjöng
jag, jag tog ett fast tag om kärleken medan jag som
fågeln väntade
det mörka havet som låg spegelblankt var en illusion
vilken bar på en hemlighet av gift
det gör så ont, så ont
att se den oljeskadade fågeln som kämpar och uthärdar i det förorenade vattnet
havets vågor slog sina vågslag mot klipporna som en klocka som utmäter tid
fågeln som kämpade i havet fångade min blick
i det sorgsna ögat läste jag om insikten att dess styrka var fågelns största svaghet
nu kan jag inte längre höra fågelns sång liksom
jag tidigare inte kunde se för mina tårars skull
men nu gråter jag inte längre
jag kan se skuggorna som driver fram över haven utan känsla
natten sänker sig och solen formas blodröd
fågeln böjer sitt huvud för sista gången
från de kvarvarande glittrande solstrålarna kommer nu tusen gråterskor
som bär den sarjade fågelns själ upp till änglarna
men ingen och ingen tid kan någonsin ta hand om det brustna hjärtat
jag väntar på att natt skall bli till dag
att mörker blir till ljus
att livets vatten skänker värden
det som är förblir heligt
och mörrets krafter motas bort för evigt

© Håkan Rosenglim

——————————————————–

Vill du bli nästa veckas poet?

Skicka in ditt bidrag till följande e-postadress: info@skriv.se

Du kan bli publicerad.

Välkommen med dina - helst korta - dikter.

Så är du med i uttagningen av Veckans dikt.

Skriv.se drivs helt ideellt så ingen ersättning kan betalas ut.

Men du kan bli publicerad.

Och få kommentarer och råd kring ditt skrivande.

Mejla in din dikt till: info@skriv.se

Veckans poet är Sandra Gustafsson.

——————————————————–

Vad hade du väntat dig?
Att jag ska lämna dig
vid sidan av mitt liv
och gå

Skulle inte tro det

Varför möts vi
med vinden i ansiktet
istället för i ryggen

Kroppen till höger
hjärtat till vänster
munnen som ler
och
talar utan ord

Egoist
javisst

Vad hade du väntat dig?

© Sandra Gustafsson 2005

——————————————————–

Vill du bli nästa veckas poet?

Skicka in ditt bidrag till följande e-postadress: info@skriv.se

Veckans poet är Linda Hagberg.

——————————————————–

Jag har ett tangentbord vars N-tagent krånglar
så att iblad blir orde kortare och som ya
men det går bra att läsa utan N
för jag fyller i

i mitt inre finns också tangenter som krånglar
och det är irriterande att inte få fram saker rätt
stavningskontrollen inom mig skriar
och bankar på tangenterna att våga
att leta, att inte ge upp
ibland ger jag upp för jag blir så trött av att
kritisera mig själv
idag ska jag ha en bra dag
och vara snäll mot mig
och leva med felande tangenter

© Linda Hagberg

——————————————————–

Vill du bli nästa veckas poet?

Skicka in ditt bidrag till följande e-postadress: info@skriv.se

Kommentera gärna Veckans dikt. Och ge konstruktiv återkoppling till veckans poet. Ett positivt ord. Ett råd. Ett tips.

Veckans poet är Andreas Öhman, och Veckans dikt heter Mjölksyra i hjärtat.

——————————————————–

Mjölksyra i hjärtat.

Mitt leende gjorde din ryggtavla sällskap
när jag såg dig med bestämda steg försvinna ur mitt synfält.

Min kraft omvandlades till konstant mjölksyra.
Den lenande sommarbrisen förböts snabbt till
en argsinnt piskblåst i ett ständigt dunkel.

Du var mitt livs utropstecken nu står jag ensam kvar
hållandes i världens största frågetecken.

Tittar mot din sida av sängen
tomhet får plötsligt en tydligare innebörd.

Mitt hjärta känns svart likt en rökares lunga
oförmöget att reparera sig självt.

Ensam i mörk tät dimma fumlar jag efter din hand
natt efter natt, dag efter dag så länge sand finns i glaset
eller så länge ett sargat hjärta slår.

© Andreas Öhman

——————————————————–

Vill du bli nästa veckas poet?

Skicka in ditt bidrag till följande e-postadress: info@skriv.se

Kommentera gärna Veckans dikt.

Vår förhoppning är att Skriv.se ska bli en arena för nya skribenter - en arena där de som publiceras kan få råd och tips av andra som skriver. Och positiv - eller åtminstone konstruktiv - återkoppling på sitt skrivande.

Varje vecka arrangerar vi en skrivartävling, och varje vecka presenterar vi en ny poet.

Veckans vinnare är Helena Norling, och Veckans dikt heter Någon annan.

——————————————————–

Någon annan

Jag ville vara någon annan, någon annan stans.
Jag ville känna känslor som inte fanns.

© Helena Norling

——————————————————–

Skicka in ditt bidrag till Veckans dikt till följande e-postadress: info@skriv.se

Kommentera gärna Veckans dikt. Vår förhoppning är att Skriv.se ska bli en arena för nya skribenter - en arena där de som publiceras kan få råd och tips av andra som skriver. Och positiv - eller åtminstone konstruktiv - återkoppling på sitt skrivande.

Veckans dikt kommer från Gunnel Cederquist.

Vinterkänslor

De nakna grenar som oss omger
säjer oss mer
än vad vår förmåga kan uppfatta

De visar oss att bakom kall ödslighet
finns något större
som vi ej kan se

En dag skall grenen klädas av löv
den kalla nakna känslan
har försvunnit

Den pockande frågan om vetskap
har fått svar
livet har döden övervunnit

© Gunnel Cederquist

——————————————————–

Varje vecka en ny dikt.
Varje vecka en ny poet.

Var med du också!

Skicka in din dikt till: info@skriv.se

Skriv.se drivs helt ideellt så ingen ersättning kan betalas ut.

Men du kan bli publicerad.
Och få kommentarer och råd kring ditt skrivande.

Veckans dikt kommer från Sandra Sörlöv.

Dansar på öppen äng

Hon dansar likt ett skrämt djur
på öppen äng
synlig för alla
och vid minsta rörelse
riskerar hon att skjutas

död
på ett ögonblick

Alla tror att de ser henne
men hon vet
att ens inre kan ingen se
inte ens om man
drar bort huden

och blottar
ett bultande hjärta

Få människor står henne nära
de ser inte hennes inre
men det kan ana dess djup
De andra

ja

de är för evigt dömda att drunkna

© Sandra Sörlöv

——————————————————–

Skriver du poesi?

Välkommen med dina - helst korta - dikter. Så är du med i uttagningen av Veckans dikt.

Skriv.se drivs helt ideellt så ingen ersättning kan betalas ut.
Men du kan bli publicerad.
Och få kommentarer och råd kring ditt skrivande.

Mejla in din dikt till: info@skriv.se

Veckans dikt kommer från Sture Alfredson.

Väderlek

Vinden visslade genom buskar och träd.
Kinden kändes rätt stel av vassa snökorn.

Harar hoppade vilset över fälten.
Starar seglade ostadigt i flykten.

Marken, mättad av regn, var förut snötäckt.
Varken vattnet eller blåsten gav behag.

Trist trillade tunga droppar från taken.
Visst var vädret oss ej särskilt bevåget.

Sparade stormen träden, skonades de?
Svarade skadade granar väl någonsin?

Märkligt mäktiga lågtryck rullar ständigt in.
Verkligt växlingsrik väderlek är vanlig.

Bäst att bara bida tiden - avvakta.
Nästa natt klarnar det nog och blir kallt.

Lätt leder ett skifte till en annan stämning.
Rätt rejält ju regn i själen sätter spår.

Snart avtar den ändå, denna beklämning:
Klart kan solen siktas - då man bättre mår.

© Sture Alfredson

Skicka in din dikt till Veckans dikt du också; vi tar löpande emot nya dikter på följande e-postadress: info@skriv.se

Missa inte heller omröstningen Sveriges bästa blogg!

Veckans dikt kommer från Eva Holmquist.

Tankeloop

Om ändå

Men kanske

Varför blev det så?

Men ändå

Om kanske

Varför blev det så?

Jag stirrar upp i taket

Med svidande ögon

Stackars tunga huvud

Snälla, låt mig somna då

Om ändå

Men kanske

Varför blev det så?

I en cirkel

Mina tankar far

Vad kan jag ändra

När natten blir till dag?

Men ändå

Om kanske

Varför blev det så?

Om ändå

Men kanske

Varför blev det så?

© Eva Holmquist

Skicka in din dikt till Veckans dikt du också; vi tar löpande emot nya dikter på följande e-postadress: info@skriv.se

Veckans dikt kommer från Anna Carlén.

Mode för alla

Bland virvelflingor
skapar trädgårdsdjuren fort
årstidstrend i vitt

© Anna Carlén

Skicka in din dikt till Veckans dikt du också; vi tar löpande emot nya dikter på följande e-postadress: info@skriv.se

Veckans dikt kommer från Iréne Svensson Räisänen.

Inspiration

böckerna i bokhyllan
byter recept
och sitter barnvakt
bokstäverna flyger
genom rummet
jag håller ut
min hand
blundar, fångar
tillräckligt många
för att skriva
denna dikt

© Iréne Svensson Räisänen

Iréne driver en blogg som återfinns på adressen: http://www.bloggi.se/irene

Lust att läsa, lust att skriva.
Skicka in din dikt till Veckans dikt du också; vi tar löpande emot nya dikter på följande e-postadress: info@skriv.se

Veckans dikt kommer från Lotta Klasén.

Människan är fridlyst

Jag vill härmed förklara

människan fridlyst.

Varje vårblomma är unik

och speciell.

En del blommor är så sällsynta

att de är fridlysta.

Man får inte skada

inte plocka

då kan de utrotas.

Varje människa är

unik, speciell och sällsynt

för det finns bara ett exemplar

av varje sort.

Därför är människan fridlyst.

© Lotta Klasén

Fler dikter och artiklar som Lotta Klasén skrivit återfinns på adressen: www.lottisen.com

Skicka in din dikt till Veckans dikt; vi tar löpande emot nya dikter på följande e-postadress: info@skriv.se

Idag är det premiär för veckans dikt.
Först ut är Tommy Thuresson med en haiku:

Rummet störtar ner
okända ansikten trängs
i hissens skymning

© Tommy Thuresson

Mer om Tommys författarskap hittar du på följande webbadress:
http://hem.passagen.se/tommy.thuresson

Varje vecka publiceras en dikt på Skriv.se - skicka in ditt bidrag till: info@skriv.se

På måndag 17 januari publiceras den första dikten - sedan kommer vi att låta er ta del av en ny dikt varje vecka.
Hela året.

Läs. Njut. begrunda.
Och kommentera!

På Skriv.se kan du alltid delge skribenten dina kommentarer; låt författarna få veta mer om din läsupplevelse.
Att skriva är oftast en ensam verksamhet.
På Skriv.se vill vi erbjuda såväl en arena för nya skribenter som en mötesplats för alla som skriver och alla som läser.