Så blev det du och jag

Du mötte mig en dimmig och kall vinterkväll
Vi sa hej och godnatt sittandes i en varsin karusell
Jag såg dig en eftermiddag bland många vänner i en stökig miljö
Dock valde vi att fånga tiden och försenad blev jag omgiven av slask och snö
Jag tog kontakt på ett opersonligt vis
men du befann dig också i en oändligt lång matris
Vi bytte sedan tankar nästan varje natt
omedveten om att du spelade min hjärna ett ganska stort spratt
Du ringde till mig en gång eller två
Det resulterade i att jag började tänka på dig då och då

Du kom hem till mig den Torsdagsnatten
Nu hade även snön börjat förvandlas till rinnande vatten
Det blev ett par gånger till och jag tycktes inget förstå
Vad det var som hände förstod jag inte alls mycket av då
Sedan hände det snabbt, jag vet precis hur
Vi gick på fest tillsammans och tog oss en båttur
Vi vaknade tillsammans men inte som förut
Det här var annorlunda än innan och vi hade tagit ett beslut

Det blev mindre tankar på distans och mer tid nära
Rätt vad det var hade vi gått och blivit kära
Du sa allt för snabbt en morgon i förbifarten innan vi skulle skiljas åt
och jag knappt hade hunnit bli vaken eller beredd på vad du tänkte rikta mina tankar åt
Orden var starka, känslorna likaså
Nu för tiden har allt blivit svårare att fokusera på

Vi hade egentligen mötts tidigare en sommardag
Men ofokuserad var du, likaså var jag
Ibland är vi blinda och har svårt för att se
För ett år sedan hade ingen av oss kunnat ana vad som skulle komma att ske
Jag hade tur och mötte dig igen en dag
Nu har du blivit en del av mig i varje andetag

Leave a Reply