Soluppgång

En ansikte tittar över kanten.
Hon är kall och blå efter nattens vila.
Hennes läppar är röda som blod,
och hennes kinder skimrar lätt i rosa.
Hennes ögon är guldgula och glittrar
när hennes klingande skratt gungar
trädens kronor.
Det är morgonens värld efter uppstigning.

Leave a Reply