Category Archives: Dikter

*Lyckoruset in my body*

sommar och vår, en tid bort sen kommer solen närmare och vintern sakta faller bort , en stunds längtan en stund där du är skulle göära mig lycklig, en stund med nån man tycker om ,en stund i denna fina sommartid, bara en sekund i nuet och inte dåtiden, en sekund med dig min kära skulle göra mig glad och lycklig,känna som ett rus genom hela kroppen min,ett lyckorus och brus, en stund min kära med dig i denna varma sommarnatt en stund med lycka,en stund lyckorus
du min älskling du är MITT lyckorus

*Finaste och Stjärnorna*

Du är som en fin nyutslagen blomma, den vackraste o fina av dem alla,får mig att bli varm du är den som får mej att vilja falla (på ett bra sätt) sitta o drömma tänka o sukta en stund efter den finaste …
det är du så fin när du o ja ligger under bar himmel me bara stjärnorna över oss o bara stjärnorna o den starkaste stjärnan av dem alla ser oss då e e magiskt en himmelskt stund för dig o mig för du är den finaste underbararste av dem alla ….. !!

resa 1

Vad ska man göra när langaren stänger dörren och inte vill sälja?

Win or loose.

Även messias kan glömma sina kompisar.

Åh känslan kommer tillbaks.

Det är skönt att vara ärlig
Vi går frammåt.

Like a guru checking for the very first time.

Fighting for myself with my God on the line.

Occupied by the self then sensing my enemy.

Undrar vart mina fönster är någonstans.
Diggar med Ute.
Kollar med Sverige.

Tränar på att vara guru. Så mycket händer.
Var är mina fönster. Jag menar alla människor.

Orättvist. Det är en grym värld.
Kanske kan hitta någon att lita på, finna tröst hos.

Ska man vänta på att synden straffar sig själv?
Eller skall man försöka ta reda på varför man blev orättvist behandlad.

Förstår du Ussi?

Jag vet att jag just nu inte kan ta reda på varför jag blev orättvist behandlad.

Karma-porten.
Porten till det okända.
Ligger jag back på kontot?
Eller är jag bara paranoid?
Vet inte varför jag skulle ha någon fiende.
Är jag rädd?
Man kan inte rå för att man är rädd, men man kan kanske göra något åt det.

Checking my feeling.
Glad. Bestämd.

Bygger på mitt hus.

Varför blir min bubbla mindre ibland?

Sjunger en stund utan att det ger något speciellt.

Perfect monkey.
Sitter och lyssnar på lögner.

I dissapointed. I promissed more then I could keep.

Vad skall man göra åt de där stackarna som bara vill en illa?

Det var länge sen jag bara låg och vilade.

Jazzar/stuffar runt lite till, \”How I wish you where here\”

I morse var en tid att försöka lösa problemet med att jag alltid kommer tillbaka till att må dåligt.

Sitter ett tag vid datorn och läser buddhist.se diskussionsforum. Mycket givande och stimulerande. Ger bra vibrationer att kommunicera.

Vem säger åt mig att jag ska gå och fylla på mitt glas med vatten?

Britney talar till det barnsliga i mig från radion till mitt inre liv.

Vardagen

Den är mörk
Den är kall
Den är tråkig
Den är mitt hål

Den är faran i mitt liv
Den håller fast mig
Den kväver mig

Jag är så rädd för den
Men samtidigt känns det om den är allt jag har
Jag är alltid rädd
befriad från den är bara tillfälligt lugnande
innan den slår till igen

Kommer jag någonsin vara fri?

Var är min lösning på att orka leva?

När tar ångesten slut?

Är kärleken tillräcklig?

Hoppfull decemberdikt

Marie-Louice \”Mia\” Westbom från Altersbruk mellan Piteå och Älvsbyn har utsetts till december månads skald av förlaget ALIDA BOK i Uppsala. Hennes dikt Hoppet dör aldrig kan läsas på ALIDA BOKs diktsida.
Hon illustrerar dikten med denna bild:

\"brinnande

Mia Westbom har arbetat som sjuksköterska i Norrbotten men gick i pension förra året. Hon bor nu i en liten \”tomtestuga\” på landsbygden tillsammans med sin make Roger.
-Numera har jag tid att blicka tillbaka och erinra mig livets olika skeenden, både skratt och gråt, säger hon. Men det kan bli lite långsamt ibland att vara pensionär och jag saknar arbetskamraterna.
För att få tiden att gå skriver hon dikter och noveller, läser, pysslar med huset, vandrar i naturen och fotograferar. Hon umgås också med sina fyra barn och åtta barnbarn som bor i närheten.
Mia Westbom tillhör dom få som flyttat mot strömmen. Hon är född i Stockholm men flyttade i tolvårsåldern till Dalarna och sedan vidare till Norrbotten.
Var det inte en stor omställning?
-Jag hade bott på somrarna hos mina morförälddrar i Ångermanland, där jag trivdes fint. Därför ville jag komma till Norrland igen. Vintrarna här är väldigt långa. Annars är här förträffligt. Vårvintern är fantastiskt vacker häruppe med klara fina dagar och gnistrande sol. Det är bättre än söderut.
-Huset vi bor i ligger högt och här är otroligt vackert. I dag har vi tio grader kallt och ett snötäcke på ca tio centimeter.

ALIDA BOK

Hoppfull decemberdikt

Marie-Louice \”Mia\” Westbom från Altersbruk mellan Piteå och Älvsbyn har utsetts till december månads skald av förlaget ALIDA BOK i Uppsala. Hennes dikt Hoppet dör aldrig kan läsas på ALIDA BOKs diktsida.
Mia Westbom har arbetat som sjuksköterska i Norrbotten men gick i pension förra året. Hon bor nu i en liten \”tomtestuga\” på landsbygden tillsammans med sin make Roger.
-Numera har jag tid att blicka tillbaka och erinra mig livets olika skeenden, både skratt och gråt, säger hon. Men det kan bli lite långsamt ibland att vara pensionär och jag saknar arbetskamraterna.
För att få tiden att gå skriver hon dikter och noveller, läser, pysslar med huset, vandrar i naturen och fotograferar. Hon umgås också med sina fyra barn och åtta barnbarn som bor i närheten.
Mia Westbom tillhör dom få som flyttat mot strömmen. Hon är född i Stockholm men flyttade i tolvårsåldern till Dalarna och sedan vidare till Norrbotten.
Var det inte en stor omställning?
-Jag hade bott på somrarna hos mina morförälddrar i Ångermanland, där jag trivdes fint. Därför ville jag komma till Norrland igen. Vintrarna här är väldigt långa. Annars är här förträffligt. Vårvintern är fantastiskt vacker häruppe med klara fina dagar och gnistrande sol. Det är bättre än söderut.
-Huset vi bor i ligger högt och här är otroligt vackert. I dag har vi tio grader kallt och ett snötäcke på ca tio centimeter.

ALIDA BOK

10 Centimeter

Kallt och jag fryser, tittar in och ser dig komma, känner att jag ryser.
Ett ögonblick jag varit med om förut, i Sveriges vinter är det bara snön som lyser.
Melodifestivaler avlöser varandra och du frågar när det räcker.
Nätter som får händerna att frysa till is fastän jag håller dom i jackärmarna.
Frusna vattenpölar som spricker av ett fotsteg.
Stängda dörrar och röda gardiner.
Tända gatulampor lyser upp snö som redan skiner.
Jackor, mössor, luvor, hutter och längtan.
Året går från vitt till grått till svart.
Ödelagda lekplatser och dränkta parkbänkar.
Livet har gått i ide och allt är tyst.
Frosten sitter på varje grässtrå och allt är svart.
Gropig jord och hård vind, tårar rinner ur ögonen och benen ilar.
Jag går ensam på stigen med 10 centimeter snö kring fötterna.

Måste välja

Jag har länge gått på en stig med livet och döden på vardera sidan.

Mina ben börjar bli trötta, men liksom tiden kan jag inte stanna.

I mina spår lämmnar jag bara besvikelse, smärta och sorg.

Ånger över mitt förflutna plåggar mig ständigt.

Tittar jag framot är det lika svart som natthimlen.

De små ljus jag innan såg likt stjärnor har nu brunnit ut.

Stigen smallnar för mig, snart för small för att gå på.

Kärlek är den åttonde synden

I miss you baby
Will ever do what?
Will you ever be my friend again?
What is the thing i have done ?
Will you ever give me one more chance?
I know you miss me to
What you miss the thing we had

It feels like we never will be like we wear
Like you never will talk to me again
It`s make me very sad
Do you hate me?

Please can we move on…

Overklig verklighet

Du kommer tillbaka som en gammal vän
såret på kinden, det långa håret
svek i vinden, hat i ögonen.
Du står bakom hörnet med pistolen i handen
skottet i hjärtat, rån i resturangen
vapen bland bilar, kärlek i hamnen.

Overklig verklighet är något vi lever i
vår värld kretsar kring hysteri.
Overklig verklighet är något vi lever i
Personifierad hyckleri.

Du parkerar en bil mitt på järnvägspåret
illegalt spel, miljoner fel
rysk roulette, chicken race
Du sitter i ett hörn och vädrar tårkanaler
klassisk musik, klassiska misstag
dina gener, mina anlag.

Overklig verklighet är något vi lever i
vår värld kretsar kring hysteri.
Overklig verklighet är något vi lever i
Personifierad hyckleri.

Begagnade munsår, falsk dekor
gamla historier, museervisiter.
Dag och kväll, hatisk eld.

Overklig verklighet är något vi lever i
vår värld kretsar kring hysteri.
Overklig verklighet är något vi lever i
Personifierad hyckleri.

Rar dromedar

Andras läppar vissla.
Vem ropar: Oh, Nakita – vill att kulna video med svarta hane tillagas
– sämre rebell? Oj! Ort i nikotin – ge dem rökruta i val.
Klövern, ger ni tur? Lena! Kavla kams rem mé deg.
Ungdomens lek i rara långa rad é Mor – drar laven rak.
Samma malliga sumo ó musa gilla mammas karneval.
Rar dromedar agn-ålar artikel. Sen! Mod! Gnu! Ge dem mersmak,
lava, kanel med rutin, regn, rev, öl, klaviatur.
Kör med EG ni tok i nitro-jolle. Ber er mässa, gal liten aha-travs demo.
É divan lukt-tall i vatikan-hora?
Por mé vals, Siv rap-pälsar DNA.

Detta är en av mina många palindromdikter. Om du är nyfiken – kolla in samtliga på:
http://www.palindrompoesi.se

/Janne